Har du någon gång varit ny, på en helt okänd plats med helt nya människor, språk, kultur, rutiner och praxis? Det finns inte en enda människa du sett eller hört talas om tidigare och som kan introducera dig till din nya miljö. Inte heller någon, som känner någon, som du fått berättat om och som skulle kunna bli din första kontakt.
Tänk dig in i tanken! Vad skulle du göra?
Det är här som plåstret kommer in i bilden. Det får symbolisera dina handlingar en tid framöver.
Du börjar fundera över vem som kan bli ditt första offer. Hundar och barn är oftast en bra utgångspunkt. Det är genom dem man skapar kontakter. En grundplåt till ett gemensamt samtalsämne i hundgården, i lekplatsen eller på första föräldrarmötet i skolan. Ofta kanske en mer flyktig kontakt som snabbt passerar förbi.
Du börjar därför kartlägga din närmaste omgivning! Vem eller vilka finns där? Finns det någon naturlig person som du kan kontakta? Finns det någon koppling som du kan utnyttja? Gör det i så fall. Du söker deras kontaktuppgifter och lägger in första stöten. - Hej, jag är ny. Vi har barn i samma skola. Har du lust med en lunch eller fika? I ditt stilla sinne hoppas du på en vänlig människa som önskar förbarma sig över dig. Någon som är glad att du kontaktade hen och som vill dela sin dyrbara tid med dig några timmar. Ta alla chanser du får, det brukar ge resultat.
När du väl scannat av den innersta kretsen och utnyttjat dess fulla potential har du säkert fått ett antal nya kontakter och du börjar känna dig glädjefylld och förväntansfull. Vad har dessa människor att ge, vad kan jag ge i utbyte och hur kommer vi att hitta varandra. Förhoppningsvis växer några av dessa kontakter till en ömsesidig och spännande relation!
Sakta men säkert börjar de första kontakterna ge ringar på vattnet. Du kanske hittar organisationer du vill engagera dig i. Olika sportaktiviteter eller klasser du signar upp dig för. Bokklubbar eller andra sammanhang du inventeras till. Du börjar sakta skapa ett nätverk med människor du gillar och som du önskar utforska mer. Din omgivning börjar kännas hemma och sakta växer ditt självförtroende.
För att komma till detta stadie krävs en stor portion mod, uthållighet och charm :) Förutom det sjunde sinnet du tidigare inte visste fanns. Det sjunde sinnet består av:
De mjuka armbågarna som smidigt nästlar dig in bland en grupp konverserande människor. Det där "cheezy" smilet som i normala fall skulle kännas oäkta. Det nickande huvudet som försöker visa intresse och delaktighet. De öppna sinnet som varken dömer eller fördömer någon (inte i detta läge i alla fall!)
Vissa dagar känner man sig verkligen som ett plåster. Man undrar hur alla snälla människor står ut med mig i släptåg. Oj då, där är hon igen! Hur kom hon hit? Är hon här igen!
Det är bara att sätta på sig plåstret och hoppas att smärtan lindrar.
Plåstret is my middle name.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar