Först vill jag gratulera alla namnsdagsbarn som heter Siv idag. GRATTIS!
Anledningen är förstås att min Mamma heter Siv. Hon har även förärat mig detta vackra namn och som jag i min tur har gett till min dotter. För mig betyder Siv styrka och trygghet och är en symbol för Internationella kvinnodagen! Jag kan inte säga att jag var stolt över namnet när jag var liten. Men tycker nog att det växer med åren.Tillbaka till den Internationella kvinnodagen som idag firas över hela världen. En dag jag tycker absolut förtjänar större plats på dagordningen än i en bisats i media eller andra politiska arenor. Inte minst efter dagens rapport som visar att endast 6% av Sveriges börs VD:ar är kvinnor. Jag tycker det är skandal, om jag får säga min mening!
Men det är inte om näringslivet den här artikeln handlar om. Jag ser ett allt större engagemang bland unga tjejer idag som med styrka och kraft vill driva en feministisk debatt. Jag ser det inte minst eftersom jag själv har en dotter i tonåren. Bilden nedan är tagen i lördags i en buss i Jakarta. Om du tittar riktigt noga ser du en ung kvinna på bilden. Bilden visar att innanför markerat område har kvinnorna sin plats i bussen.
Det var just denna bild som skapade en stor och het debatt kring middagsbordet i lördags. Kärnfrågan som debatterades var hur man skulle tolka innebörden och signalvärdet av denna handling.
Är man lite ödmjuk och godsint kan man tolka det som en fredad zon för kvinnor som tidigare fått utstå kränkningar eller andra trackaserier på bussen. En handling som helt enkelt skulle vara till kvinnans fördel.
Om man inte är lika ödmjukt inställd kan man med avsky ta avstånd för detta. Varför ska vi tillåta segregering? Detta skulle ju aldrig få hända i Sverige! (I alla fall inte vad gäller kvinnor och män) Varför ska kvinnor under Islam inte ha samma rättigheter som män? Varför ska kvinnor över huvud taget behöva utstå kränkningar eller sexuella trackaserier? Det borde aldrig vara tillåtet och därför inte ens förekomma. Vilken typ av kvinnosyn är det? Och varför denna stereotypa bild av oss kvinnor?!
Det är kloka frågor från en ung tjej som givetvis kräver bra svar. Men hur besvarar man dessa frågor på ett ödmjukt och icke fördömande sätt i ett land där vi faktiskt bor och lever idag. Hur debatterar man med någon som inte alls tycker religion, kultur eller historia har med saken att göra. Där det är noll tolerans som gäller och inga kompromisser. Som du förstår var debatten het och bitvis högljudd. Du kan säkert också lista ut vems åsikter som segrade. Självklart har jag inga andra åsikter än hennes. Inte heller några bra svar mer än att det förstås inte är acceptabelt. Att jag själv har en mer nyanserad bild av verkligheten och kanske inte skulle uttrycka mig så kategoriskt, kändes inte relevant i denna diskussion. Men att sträcka mig så långt som att sudda ut vår könstillhörighet och kalla alla HEN är att ta det ett steg för långt.
Reflektionen från vår debatt var ändå uppfriskande. Ska vi få slut på könsdiskriminering och uppnå ökad jämlikhet och mångfald i samhället kanske vi måste bli tuffare och kräva noll tolerans. Varför diskuteras och debatteras frågan samtidigt som väldigt lite händer.
Jag är stolt över min dotter och alla andra unga tjejer som så passionerat driver dessa frågor. De är inte rädda att uttalat ta ställning. De är inte heller rädda för att säga vad de tycker och argumentera för sin sak. I sociala medier, runt middagsbordet eller bland kompisar.
Därför vill passa på att önska er alla en inspirerande Internationella kvinnodagens dag!
Bra skrivet Liselotte! Jag hoppas på den unga generationen, för det känns som att det är en generation emellan som inte brytt sig så .. Annat var det på 70-talet när jag var ung!
SvaraRaderaFörresten heter min mamma Siv också och jag har det som ett av mina totalt tre namn. Kram/Eliza
Hej Eliza. Då får jag gratulera dig på namnsdagen. Vi har kraftfulla namn :)
RaderaKram